faaaan vad jag vill att tiden ska rusa förbi, endå känns det som att den gör det,
det är måndag ta mig tusan hela tiden, men endå så är det så långt borta?
jobbar helg, alberts bil är det punktering på och karln ska åka och kolla på en bil,
så han tar min bil, vilket resulterar i att jag inte har en aning om hur jag tar mig
till jobbet, jo man kan gå (men jag börjar om 30 min), man kan cykla men jag har
inte "tid" att ta upp cykeln, bussen är mongo och det är därför man har sådan tur
att man har en så bra mamma! hem färden lägger jag i morfars händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar