om å om igen

vart ju jobb 11-14, de snabbaste timmarna i mitt liv.
sjukt mycket folk hela tiden, fullt skåp och allt rulla bara på.
fick även sällskap av matilda när jag hade slutat, slapptorskan ;)

solen tittade ju fram så hoppade på bussen till stallet, underbart!
andas in frisk luft, en famn full av spróti, stoppa under huvudet i manen och bara njuta.
fifan vad jag älskart. hjälpte även marie att ta in alla hästar, ellinore att fixa mat.
och sen en ridtur med marie/spraka, blabla/emil i lönneberga och så soya(hunden)
hon fick oss att flyga fram då hon hoppa på en hare sådär bakom och ett vackert tjut,
fick hårda kanten där bak på sadeln rakt på svanskotan, och där har jag ont så in i.

stallet 3,5 timmmar, åkte med mamma till graven och hälsade på caroline.
får typ andnöd, det täpper till vill bara sätta mig ner och gråta.

men försökte få fram några ord, du har den största platsen i mitt hjärta,
jag skulle kunna göra allt för att få dig tillbaka, bara för någon sekund eller två.
känns skönt att jag tog mig i kragen och följde med ialf, har så svårt att ta mod
till att gå upp för trapporna se din gravsten och veta att där har du legat i snart 15 år.
finns inte ord för min saknad, min kärlek, mina tårar får tala för sig själv.

bestämde mig sen för att lägga på 1 kilo glitter, ögonskugga, tuppera håret
och gå ut till niclas garage och ta lite kort, / inlägget nedan.